panfu saga del 5 ;)
Hej allihopa. Nu ska jag skriva nästa spännande del:
Innan Lova tog in Kamaria i trädkapet så tog Kamaria
i båda händerna och drog Lova innan hon han in i träd-
gapet. -ÄR DU GALEN det kan vara livs farligt där inne.
Sa Kamaria argt mot Lova. -Skulle vi inte rädda dizzed.
Sa Lova lite tyst. -Jo men.......vi hinner inte idag....vi räddar
Maja imorgon istället om vi skyndar oss på morgonen, det är
ju rätt sent nu. Sa Kamaria. -Mmmmmm.....ok. Sa Lova. Dom
gick hem så fort dom kunde och så sov dom. Lova fick en mardröm
på den natten, hon visste inte att den skulle hända på riktigt än, drömmen
var att: Lova var ensam i ett mörkt rum och sen hörde hon en spöklig
röst som sa: -Lova, Loooova den hära drömmen är san du måste nu gå till
världen bollyland och rädda din vän Maja innan det är försent. -va men jag
lovade min vän Kamaria att vi skulle rädda henne imorgon tidigt på dan. Sa Lova.
-NNNNNEEEEJJJJJ du kan ddddööööööööödddddddaaaaaa din vän om du inte kommer
till panda världen bollyland nnnnnuuuuuuuu. Sa den spökliga rösten till Lova. -Jag
d+ö+d+a+r henne inte väl?! Sa Lova. -Nnnneeejjjj men du har ett vvvvvallll.
Sa den spökliga rösten till Lova. -Du kommer inte se mig ijen på lllläääännnggggeee
när det härrra är klaaarrrt. Sa den spökliga rösten till Lova. -JAG TROR DIG INTE.
Skrek Lova till den spökliga rösten. -JJJJooooo, du kommer att ångra att du inte har
lllllyyysssnnnnnatttt på mig. Sa den spökliga rösten till Lova och försvann. Nu vaknade
Lova. -oooo tur det var bara en mardröm. Sa Lova till sig själv. Hon kollade på klokan.
-OH ONEJ. Sa Lova för att klockan var snart 12 på förmiddagen. Lova skyndade sig så
fort hon kunde. Men nu var hon med Kamaria på väg till panda världen bollyland.
-uuuuu. Sa Lova som att hon var rädd. -Vad är det? Sa Kamaria till Lova.
-Jag hadde en mardröm i natt och då var jag i ett mörkt rum och sen kom det ett
spökligt ljud som sa att jag måste rädda Maja mitt på natten innan det var försent.
Sa Lova. -Näää men du tror väl inte på mardrömmar eller. Sa Kamaria.
-Jo......em lite...eller mycket.....he he :blush: . Sa Lova till Kamaria.
-Mmmmm jag vet nog att en prinsessa som du kan tro på allting. Sa Kamaria.
-Mmmm....ok. Sa Lova. Nu var dom entligen frame till bollyland men då såg
Kamaria en lapp flyga förbi. Kamaria tog lappen och läste den för sig själv.
-Vi måste tillbaka och rädda dizzed först. Sa Kamaria. -VA!!! varför. Sa Lova.
-Det stog så på lappen. Sa Kamaria. -em....ok. Sa Lova.
Dom gick tillbaka till den läskiga skogen och var nu framme.
-Vågar du. Sa Kamaria när dom var framför trädgappet.
-Ja så klart :cool: . Sa Lova tuft. -Ok då. Sa Kamaria.
Dom gick in i trädgapet och så var dom på en panda kulle och där var dizzed (fångad)
av en ond trollkarl som hette Krucio (ni känner nog ijen han från panfu eller?).
-HA HA HA. Sa Krucio prisis när han såg Lova och Kamaria, dom såg i honom mycket argt!!!
Då tog Krucio Kamaria och Lova och fångade dom i en bur.
-HJÄLP!!! Skrek Lova. -Din skurk!!! Sa Kamaria jätte argt mot Krucio.
-Dizzed hjälp oss du är inte fångad i en bur ju, du har bara ett rep runt om dig,
använd din kra.......Sa Lova när Kamaria hål för munnen på Lova. Men
dizzed bara var ledsen och kollade ner mot marken.
-HA HA HA HO HO. Skrattade Krucio.
-Dizzed kommer inte att rädda er, hon tror ju inte på sig själv. Sa Krucio meddans han
kollade bara på Lova och Kamaria. Men Kamaria kollade på dizzed som lyste som solen
meddans Krucio prattade med Lova och Kamaria och inte kollade på dizzed alls då.
Kamaria viskade i Lovas öra och sa: Lura Krucio att vi måste ut och sen gå in i dödskalen.
-Ok. Viskade Lova tillbaka och sa till Krucio: Krucio vi måste ut och......äm. Sa Lova.
Kamaria slog sig på huvudet som att Lova var korkad så Kamaria fick pratta med Krucio och
hon sa: Krucio om vi får gå ut så kommer jag att göra dig till kung av panda världen kidspanda.
-VA!!! kommer Krucio att bli min pappa. Skrek Lova. Tyvär ja du behöver ju en familj.
-Får jag nonting mer eller? Sa Krucio iretterat.
-Ja jag kommer att vara din bärskänt för alltid. Sa Kamaria ledsent.
-Ooooo ja jag jillar det.....äm.....ni får väl gå ut men bara du lovar. Sa Krucio.
-Ja jag lovar. Sa Kamaria. -Ok då. Sa Krucio och öppnade buren.
-KÖR NU DIZZED, ALLIHOPA IN I DÖDSKALLEN. Skrek Kamaria
meddans Lova sprang in snapt i dödskallen . -äääämmm.....VA!!! Sa Krucio.
-KOM NU. Skrek Kamaria och tog Krucio i armen och sprang in i dödskallen med honom.
När alla var inne i dödskallen och kollade utanför dödskallen i dens öga så flög dizzed up
till solen meddans hon lyste som solen.
WOW. Sa Lova. -Ja jag vet sa Kamaria.
-Det där är hennes kraft, Solens kraft. Sa Kamaria.
-Det är därför hon har så jyst hår. Sa Lova:
Havet lyste och allting blev som förut. -Åååååå vad fint det är egentligen. Sa Lova.
-Ja,det är det. Sa Kamaria. Allt snö och slask och nästan kålsvart vatten blev borta,
rent vatten och mark. -Så nu ska vi bara göra oss av med Krucio. Sa dizzed medans
hon tog händerna som bollar och slog dom mot varandra.
-Nejdå han har nog lärt sig en läxa. Sa Kamaria och alla skrattade men dom hörde att
non gick och när dom kollade bakom sig så var Krucio borta, men fast i fängelset :).
-Men hur ska vi rädda Maja då och ska vi lämna mig till den onskefulla trollkarlen?. Sa Lova.
Alla slutade att skratta, dizzed och Kamaria tittade med stora ögon på Lova.
-Vadå? Sa Lova. -Kamaria......har vi glömt att träna Lova? Sa dizzed lite tyst.
-Oooooja vi får börja tränna Lova senare. Sa Kamaria lite tyst okså.
(fortsättning följer.....)
Kommentarer
Trackback
